I Eva & Bosses, Den Heliga Birgittas och Ulf Gudmarssons fotspår gick vi de sista skälvande två kilometrarna till Katedralen.

Och vilken katedral sen?

Mäktig. Absolut pampig och mäktig och full av guld och biktstolar.

Vi hade turen komma lagom till tolvmässan en enkel tisdag. Åtminstone tio prelater av olika slag genomförde ritualerna för ett 50 tal gudstjänstbesökare. Varav många uppenbarligen turistpilgrimer.

Apostel Jakob den äldres (pratar vi här om en av Jesu lärjungar (?) så är det ju extra spektakulärt att ha varit på samma ställe som honom, eller hans reliker i alla fall.) grav blev vi inte riktigt kloka på var den fanns men vi tror att den som var mest påkostad eventuellt var hans sista viloplats. Coolt? Nej, Heligt!

För oss husbilsåkare hade det varit bättre ifall Jesus hade fötts i Rom. Bra ställplatser och Campingar där. Runt Betlehem finns nog inte många.

Ett verkligt trevligt engelskt par var våra grannar på As Cancelas Camping i Santiago de Compostela. De som vi besökte katedralen och efter mässan fick vi ett intressant samtal om hedningar och humor Vi fick några goda skratt redan igår. De bor i The New Forrest i södra England och ser ut så här.

As Cancelas heter också mammons tempel i Santiago. Du vilde vilket ställe. Lika stort som det största Mall i USA, i tre våningar och med massor av restauranger. Allt inomhus ty det regnar nog en hel här i nordvästra Spanien.

Det är inte bara i Sverige som städers centrum har det tufft med att dra folk. Allt under ett tak föredras av många. Helsingborgs försök med gratis buss till centrum och fri parkering på lördagar slog inte så väl ut. Tacka för det. Buss hem när man shoppat? Kanske även varit Bolaget och handlat lite mat. Nä, då hjälper det inte att bussen hem är gratis.

En naturskön körning idag över berg och genom dalar. Dalarna påminner inte så lite om delar av Österrike här i Norra Spanien. Genuint och tjusigt.

Nu står (fricampar) vi vid kanten av Biscayabukten och hör Atlanten slå in mot land.

I morgon efter ett par timmar i Baskiska Bilbao kommer vi säga Viva La France och Viva la Rein. Det sista var ju enligt sägnen ungefär vad bönderna på kajen i Helsingborg skrek som hyllning till Jean Baptiste Bernadottes hulda maka, vår nya Drottning, då de två landsteg i Sverige för första gången. De ropade: ”Vi vill ha rajn, Vi vill ha rajn” (regn på bondskånska). Sofistikerade svenskar tänkte säkert Drottningen.

À Bien Tout!