Vi är nu i Bodil Malmsten-land, Finistère i Bretagne. Ni som läst hennes läsvärda böcker om området vet precis. Ni andra; gå och låna på bibblan eller köp i Pocket. Garanterat roande och underfundig läsning. En av dem, kanske den första heter just ”Priset på vatten i Finistère”.

Brest kom vi till igår. Står gratis i Marinan i Moulin Blanc, ingen service men vilket läge! Här är fantastiskt fint och vackert och trevligt. På alla sätt och vis. Bodegan serverade ostron och anka. Vad kan man mer begära av livet? (Retoriskt.) Det är ju oerhört så mycket man får se och uppleva på en husbilstur.

Idag gick utflykten till Le Conquet i det yttersta kustbandet  och var storslagen.  Vilt, kargt, vindpinat. Ruinerna av ett Franciskanerkloster, en urgammal kyrka på toppen av berget, tjusiga arbetshästar, vindlande hedliknande landskap. En vakande fyr ut mot Biscayabuktens nordvästra ände. Ja, vad säger man. Tack Brest, Bretagne och Finistère säger vi som nu nått resans slutdelmål. Nu vänder vi hemåt. Till snö och is. Men det gör inget. Dagens bilder längre ner. Men scrolla inte i förväg, snälla!

Rut och Börje i Landskronas favoritdotter och jag ställer alltså kosan mot Helsingborg och Mariastaden igen.

Hon har förresten varit minst 50% av denna tur. Natur, kultur, möten, mat & vin och en 180 hästars bekväm husbil de andra resterande. Men utan henne hade jag stannat hemma. Den 14 mars i salig åminnelse. Det var då f-n vad denne, icke-medlem i kyrkan ibland blir lite skör och uttrycker sig som en prost. Hon är i alla händelser väldigt underhållande.

Vägen hem lutar mot Paris. Därefter nordost ut. Inte kan man väl passera utan ett besök i den stad som serverar världens bästa Croque Madame med de mest vidunderliga Pommes Frites. Majonnäs till dom, så klart. Är det konstigt man är lite rund? (Retoriskt). Vi vet precis var den krogen ligger. Om hörnet från ståltornet. Om vi kommer dit ska det beklättras.  Senast var där tre miljoner andra som ville samma sak och därför lät vi det bero. Tills nu.

Fransmannens varnande ord har, som det verkar, förklingat en aning i Rut och Börjes Y.

Bilderna då, var tar dom vägen undrar vana och otåliga bloggläsare kanske?

Jo, här är dom. Naturen, kulturen, maten, resande, Bodegan, utsikten från nattstället, bilen vid Biscaya (vid en minnessten efter brittiska flygare som störtade i augusti 1943 och inte minst hästarna, allt i en salig (!) röra. Men glöm inte låna eller köpa Bodil Malmstens böcker om det undersköna Finistère. (Accent på det hållet uttalas som ä, för den intresserade och som inte läst franska en timma eller två, ungefär. Uttala det lite nasalt för säkerhets skull)

Så det var den sista.

ps, vatten kostar runt 0.8 E för fem liter. Det tycker vi är hyfsat.

Sen hade tjejen i receptionen på campingen i Nantes helt fel som inte trodde oss då vi skulle till solen i Brest! Två soliga väldigt fina dagar!  Hon trodde kanske Brest är som Bergen i Norge. Mest kulet, grått och regnigt.