Vi har det bara bra och kan förtälja följande:

Middagen med andre mannen ombord Staff Captain Mattias Andersson, Tidaholm, blev riktigt trevlig. Magnus hade tagit med ytterligare en svensk ur personalen; Felicia, en 23 årig tjej från Halmstad, dotter till Kaptenen på NCL Spirit (som vi kryssade med från New York till New Orleans). Hon jobbar ombord med att sälja och fixa med alla utflykter. Har en fin reception vid sidan av den ordinarie receptionen i Atriumet på däck 7.

Skeppets Concierge Mr Carlos A Zarate från Chile men boende i Sydafrika tog emot Karin, Fredrik och oss två utanför den franska restaurangen Le Bistro. Sen lämnade han över oss i Staff Captains trygga sällskap. Flott värre, men så här går det till.

Needless to say, som dom säger, var maten så klart utomordentlig god. Vi två valde gåsleverpastej och anka.

I mer än tre timmar dinerade vi. Fick veta massor om sjömanslivet och om vägen till att bli Kapten ombord ett kryssningsfartyg. Mycket intressant. Bland annat har Mattias kört flygbåtar mellan Malmö och Köpenhamn.  Fyra barn på kort tid med fru från Filipinerna som hann mött i yrket. Född i Borås numera boende i Tidaholm. Av alla platser. Där finns visst en exklusiv representationsanläggning. Han har ett riktigt bra jobb, kan man säga. Det tycker han också. Jobbar elva veckor, ledig elva… så rullar det på.

Förutom att köra båt vid in- och utsegling, en syssla han delar med Kaptenen, ansvarar Staff Captain för däcksfolk, säkerhet, inventarier, kassan, lokaler och utrymmen med mera. Under gång mellan hamnar är det första och andre styrmän som övervakar seglatsen. Den vägen har naturligtvis alla Kaptener gått. Man måste börja krypa innan man kan gå.

Det blev lite roliga historier också. Så klart. Väldigt avspänt och en fantastiskt trevlig kväll.

Vem kunde ana att Huatulcu i Mexico skulle var en riktig pärla med massor av oexploaterade stränder, en söt lite stad med glada trevliga människor. Inte vi i alla fall. Men så är det.

Stranden låg när oss och Royal Caribbean som fortfarande är med oss;

Nu fortsätter det regna så några besök på stränderna blev det inte. Däremot en kepa och ett snyggt silverarmband med en Onyx i.

Nu har Mattias satt kurs på Puerto Quetzal i Guatemala. Där ska vi tillsammans med Rosvalls anlita en chaufför som ska ta oss till La Antigua som ska vara en välbevarad barockstad som på sin tid var Spansk huvudstad på Yucatan halvön. Vi hinner säkert med både kaffeplantage och ett bad på de svarta stränderna i Monterrico då vi ligger i hamn i tio timmar. Det ska bli intressant.

Inga stora debacle har inträffat. Två smärre skulle kunna vara att Y:s stegmätare kanske lagt av och att i vår stora hytt är det lite långt till toan om man ska dit nattetid. Å andra sidan får man lite extra motion då.

Poolbilder med mera kommer i morgon... segt internet idag...

Kul att ni också är med oss Lasse & Marianne... visst är det amrisarna som dominerar i antal, och i storlek... hehe. Många kandadensare så klart, många asiater som vanligt och ganska ofta hör vi tyska pratas.

fortsätt sova gott alla ni!

 

Dotra

30 september 2010 08:36

Oj vilket flott liv ni lever....så himla roligt att få uppleva allt detta. Synd bara att ni har bry med den långa vägen till badrummet, hoppas ni inte får träningsvärk eller går vilse på vägen:-) Vi kommer dock ta ner er på jorden när ni kommer hem - ni kan få använda vår bekvämlighetsinrättning som nu fått ett nytt namn av Linn - Sunktoa!!! Garanterat fri från träningsvärk, möjligtvis skavsår från skohornet som lånas ut till alla som vill och vågar gå in genom dörren.......
Jag ser fram emot att ni möter ett snabbare internet på vägen, vill väldigt gärna få se den svarta stranden.
Kram

 

André

30 september 2010 17:56

Titta så fina ni är!
Jag ska skriva ett ordentligt meddelande snart.
Kolla in http://verket.tv - sidan ligger uppe och på söndag är det premiär för första avsnittet med Björn Ranelid & Shima Niavarani.

http://verket.tv

 

lasse och marianne

30 september 2010 20:24

vi blir mer och mer avundsjuka på er och önskar att vi var med på denna fantastiska resa.

Träffar ni möjligen maskinchefen ombord, han som har ansvaret för konstiga maskiner på på båten?
Svensk kanske, man vet aldrig, det skulle isf. va intressant att få reda på namnet.

Ha det!!! / lars-erik

 

Khareen

11 april 2011 09:50

Hej! :) Khareen Andersson heter jag och det är min man ni pratar om här i bloggen :)

 

Jan

12 april 2011 16:03

Hej Khareen,

så trevligt. Så det är du som är Mathias fru med andra ord. Jättretrevligt. Jag hoppas komma i kontakt med honom när han är hemma nästa gång.

Vi vet ju att även du är sjövan och har jobbat ombord i NCL:s fina fartyg.

Jan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ja, imorgon är vi hemma och ikväll har vi njutit en ank-middag på Ratskeller i Lubeck. Då tarvas några reflektioner.   Så här vackert är det i en av de många fina matsalarna       Under vår avslutande måltid under valven i rådhuskällaren tack...

När livsandarna är hos oss båda är det fint att komma till gamla hansastaden Bremen. Julmarknaden är stor och innehållsrik, vi träffade många gemytliga och trevliga tyskar på våra stopp bland gluewein och annat.   Dagens lunch på Bremen Ratskelle...

... fick Y en magåkomma och vi körde raka vägen hem.   Inatt i Baskien fick den andre någon form av åkomma. Feber och ont i kroppen. Och lite magont.   Därför kör vi nu mot Helsingborg. Dagsformen får bestämma tid och plats för våra stopovers...

Fenomenet i USA har spridit sig. Finns visst nu överallt. Även här och det gjorde vår lunch 50% billigare. Blev vi lyckliga eller lyckligare av det? Knappast. Men imponerade och belåtna oavsett;    Pumpasoppa med krispiga krutonger och tryffelolj...

Ja, Spanien bjuder stora variationer. Vi är 103 mil norr om Rota och har passerat det fascinerande spanska höglandet igen.  Att det är fascinerande konstaterade vi för en månad sedan på väg söderut. Nu norrut och det har hänt en del under den tiden. ...