Ja, jo, Bo, en te-samovar kanske inte vore så dumt. Men om man tröttnar på den efter 23 år kanske det inte är en hellyckad investering. Vare sig man köpt den på plats i den Sankte Peters stad eller i Köpenhamn. Man vill ju inte sitta där i åttiofem, nittio-års-åldern, ångra sig och ha bry med att försöka sälja av den till vilken hugad spekulant som helst.

Ja, jo, Marianne och Lars-Erik, här samlades vi alla idag på morgonen. Nio kryssningsfartyg på plats. Ett par har lämnat och vi får väl nya kajgrannar i morgon bittida.

Vi har nu sett St Petersburg och hört allt om alla. Om palatsen som herr eller fru Tsar lät bygga av en eller annan anledning. En Tsar sköts här en annan där, fru Tsarinna bedrog sin Tsar, en var Tsar fyra år och en annan blott några futtiga månader. Till slut arkebuserades alla de sista till slut. Av Bolsjevikerna. Efter revolutionen 1917.

Fan, Tsarerna var ju inget annat än diktatorer

.

Idag pratas på hoponhopoff bussarna bara om dessa envåldshärskande Tsarer, inget om Sovjetunionens tid. Man skäms nog. Bara en sån sak som att döpa om denna praktfulla stad till Leningrad… Det var ju den sankte Peter som Peter den store ville ha staden uppkallad efter.

Kommunisterna på sin tid var ju av förklarliga skäl historielösa. Idag är deras historia slagen i spillror och direkt värdelös.

Rent och snyggt, stora paradgator, stora och lilla Neva, guld-och kopparglänsande kupoler på såväl monument som ortodoxa kyrkor gör denna stad verkligt attraktiv. Folk har lika bråttom här som i NYC, kvinnor klär sig fint i kjol eller klänning och rusar längs Prospekten med andan i halsen och en fin handväska i armvecket. Här går det undan.

För en som med råge fyllt 60 var det en lisa för själen att klockan halv-elva på ett tekniskt shopping-stop finna att för den rimliga summan Euro 4 kunde man få Kaviar och Vodka. Kaviaren i det fallet var röd och kom med ett salt kex, vodkan kom iskall.

På samma ställe såldes även den svarta kaviaren. Vi tog den näst minsta lilla burken med ombord och njöt den på balkongen tillsammans med var sitt glas svalt mousserande vin. Jättelyxigt, jättegott och jättetrevligt.

I morgon (morgens, som sagt var) blir det tio-kaffe på bryggan.

(Nu ska vi in i mörkrummet, klockan är sen, och framkalla lite bilder, de bifogas morgens)