Först; det gläder oss att broder Johnny hittat hit! Till honom kan vi säga att allt kanske inte alltid är som det ser ut att vara. Kameror gör att vissa objekt blir större. Rent visuellt, alltså.

Det regnar lätt då vi ankommer Puerto Quetzal och vi ser stora översvämmade områden och gulaktiga, inte helt välmående palmer. Detta är endast tio mil från södra Mexico och man har haft samma ihållande regnande här.

Det är jämngrått över himmeln då vi äntrat vår taxi tillsammans med mor och son Rosvall. Taxichaffisen är en kvinna som med sig i bilen har hon en ung kvinnlig guide som sitter i motsvarande bagageutrymmet bakom oss. Vi ser fler översvämmande planteringar och mötande två filer på motorvägen är periodvis delvis vattentäckta.

Vi är som sagt på väg till La Antigua, tio-tolv mil norrut. Väl framme möter vi en fantastisk liten stad. Barockstad kallas den, och okej, det kanske är så. Det är i alla händelser en stad med uteslutande gamla en- och tvvåningsbyggnader, kullerstensgator och 15 kyrkor. De flesta byggnader har spansk prägling.

På vägen upp får vi veta att Guatemala har 12 miljoner invånare varav Mayafolket utgör hälften. Av säljarna på gatorna och i marknaden är de i absolut majoritet. De har en massa fina saker till salu men man kan ju nu inte bara köpa en massa saker. Var skall man härbärgera allt och hur skall man kunna få allt med sig hem. Vackra dukar och plädar i alla kulörta färger, mycket silver med infattade Jadestenar, en del designade prydnadssaker i fiskben bland annat. Och så det vanliga, mindre intressanta krafset. Dock gjordes ett par små inköp av dessa rara Mayamänniskor. Det går förmodligen två maya på höjden av en sudanes. Dom är ju väldigt långa. Och mayorna väldigt korta.

La Antigua är synnerligen pittoresk och trevlig att vandra runt i och tillsynes ganska välmående med skolbarn i fina uniformer, små hotell och trevliga små restauranger.

På vägen hem körde vi via utkanterna av huvudstaden Guatemala City med 2 miljoner invånare. Lite slitet och lite ruffigt. President Colon är lite so-and-so säger chaufför och guide. Ny president skall väljas nästa år och sitta i fyra.

Landsbygden har mycket fattigdom. Eländiga bostäder och här tvättar kvinnorna för hand upplyser vår guide. Inga tvättmaskiner här inte. Kanske Y3, vad vet vi.

De fem sista milen innan hamnen är det regn som gäller. Det störtregnar och ju närmare vi kommer desto mer vatten. Båda körfälten står helt under vatten så vi måste använda mötande körfält. Här har det kommit massor under dagen och vi känner med alla de försäljare som funnits där hela dagen för att hitta dollar bland de kryssande.

Översvämmade gator

Avgången blev en timma sen beroende på sent inkomna utflyktsbussar som på grund av det myckna regnandet helt enkelt inte kunnat ta sig fram utan få ta andra vägar.

Vår svenskamerikan Fredrik Rosvall spelade pianomusik i huvudmatsalen. Vi åt till tonerna av Dr Zjivago, Evita, How Great Thou Art och Tennessee Waltz. Bland andra. Han spelar fantastiskt bra och fick hjärtlig respons från gästerna och ett löst förslag om att komma och jobba för NCL.

Sedan var det grupphypnotisering i teatern och avslutningsvis träning i Line Dans och därefter Country Music för hela slanten.

Idag är en dag till havs, det är lite molnigt men varmt. Vi tar dagen som den kommer. Här finns allt att göra.

 

Kaiza

1 oktober 2010 18:42

Underbart att se att ni har det så bra!
Inser att bilden på Fredrik vid pianot är en av få bilder tagna ombord på båten (klädstreck räknas inte).
Kan ni inte lägga ut lite fler bilder så att vi ser hur ni har det i ert mobila boende?
Av det lilla man kan se i bakrunden ser det ju
onekligen glammigt ut.
Idag när vi kom hem ifrån stranden och satt på
altanen så körde Tilde igång ett av sina många rollspel med dockorna(alltid med gäll,uppländsk dialekt).
Denna gången var det barbi som (påklädd) säger till en annan liten docka:
- Jag har brööööst!
Den lilla dockan (också påklädd)svarar:
- jag har också brööööst.
Sen börjar den lilla dockan klä av sig kläderna och Tilde stannar upp, granskar dockan närmare och utbrister med chock i blicken:
- MEN....jag haaaaar ju inga bröst, bara navel.
Ha ha ha en fet like på den!!
Kram på er. We miss you!

 

Dragør

1 oktober 2010 21:14

Spanarna i Dragør har konstaterat, att state room
10002 är en Penthouse Suite frammadipå, så ni kommer att sitta på 1. parkett vid Panama Canal passagen! Kul att se de små lokomotiven på skeppets båda sidor som drar det framåt i kanalerna, och hur det likt en korkpropp lyfts upp i slussarna. Det tar 8 timmar att komma ut på andra sidan - till Mexikanska Golfen.

 

Gunilla

1 oktober 2010 22:37

Hej! Vi har färska hälsningar från Berit som vi i em varit och besökt på Ängelholms sjukhus ortopediska avdelning. Hon såg pigg ut i sina egna kläder med matchande läppstift till sin top. Hon mår efter omständigheterna väl, går med hjälp av ett par kryckor och ska bli utskriven i morgon vid lunchtid. Svea kommer att ta emot henne hemma i Höganäs och hjälpa till med en del praktiskt till att börja med. Allt således i rätt riktning.
Natti natti, nu är det sovedags i Skandinavien.

Kram Gunilla (& Lars)

http://Gunilla

 

Gittan

2 oktober 2010 19:27

Så underbart ni verkar ha det, snart är det vår tur o lämna blåsiga Bårslöv o få insupa lite grekisk sol inte att förglömma grekisk sallad, mums
kram kram

 

Storebror

5 oktober 2010 19:19

Å jo, låt mig, mycket ödmjukt, påminna om fikat på Lingvallen.

Då instämde Yvonne att — nja, du är nog större än honom, läs storebror!

Nu är det ställt utom allt tvivel, Yvonne hade rätt då, och har det även nu, åtminstone när det gäller din rondör, Lillebror.

Ha fortsatt trevligt seglats
Storebror och svägerska

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ja, imorgon är vi hemma och ikväll har vi njutit en ank-middag på Ratskeller i Lubeck. Då tarvas några reflektioner.   Så här vackert är det i en av de många fina matsalarna       Under vår avslutande måltid under valven i rådhuskällaren tack...

När livsandarna är hos oss båda är det fint att komma till gamla hansastaden Bremen. Julmarknaden är stor och innehållsrik, vi träffade många gemytliga och trevliga tyskar på våra stopp bland gluewein och annat.   Dagens lunch på Bremen Ratskelle...

... fick Y en magåkomma och vi körde raka vägen hem.   Inatt i Baskien fick den andre någon form av åkomma. Feber och ont i kroppen. Och lite magont.   Därför kör vi nu mot Helsingborg. Dagsformen får bestämma tid och plats för våra stopovers...

Fenomenet i USA har spridit sig. Finns visst nu överallt. Även här och det gjorde vår lunch 50% billigare. Blev vi lyckliga eller lyckligare av det? Knappast. Men imponerade och belåtna oavsett;    Pumpasoppa med krispiga krutonger och tryffelolj...

Ja, Spanien bjuder stora variationer. Vi är 103 mil norr om Rota och har passerat det fascinerande spanska höglandet igen.  Att det är fascinerande konstaterade vi för en månad sedan på väg söderut. Nu norrut och det har hänt en del under den tiden. ...