Oavsett om det var ett syftningsfel som blandande ihop kaninen med kocken eller det sedvanliga skämtlynnet hos en som ska åka kasebana på Madeira så blev det hur som helst kul.

Hursomhelst så visar bilden den lilla trevliga kvarterskrogen i Valetta som serverade den kaninen. Bild två tagen när vi klättrat upp i Cheops Pyramid. Pat i bakgrunden

Någonstans och på något sätt har en eller två bakterier slunkit in i systemet. Denna sista dag till havs gäller därför isolering i hytten, ingen mat på 24 timmar, endast Gatorade och Imodiumtabletter. Nu kommer eventuella pålagda kilon att försvinna i rappet. Det är ju bra och bäst att det hände sista dagen. Y däremot är precis åter efter frukost. Ägg Benedictine med lax och ägg och sås på en rostad toast var en del av den.

Att ligga isolerad i hytt 9510 har det goda med sig att tankarna kan flöda fritt. Därför är det att misstänka att denna summering av vår kryssning blir lång. Kanske alltför lång och eventuellt lite väl mycket kring tro. Vem vet? Jag anar det i alla fall.

De asiatiska religionerna eller ofta kanske förhållningssätten till livet och allt levande är intressant. Där handlar det aldrig om dömande och fördömande gudar.  Caroline, en av våra döttrar, är hängiven Buddist och med henne kan man föra spännande samtal. Hon ska bli Bodhisattva till slut. Man får leva rätt många liv och födas om i många skepnader innan man når utslocknandet. Man får hur många chanser som helst. Det är ju bra.

En buddist lever för att undvika att födas igen.

Det personliga förhållningssättet intas enskilt av var och en och det saknas oberoende domare. Ett inte till fullo levt liv blir innebär återfödelse. Igen och igen och igen. Hur kul är det,egentligen

Kristna får bara en chans till ett evigt liv. Här gäller det minsann att hålla tungan rätt i munnen och samtidigt hålla i hatten för någon ska komma tillbaka för att ”döma levande och döda”.  På 2000 år har det blivit en del som väntar på sin dom. (Om judendomen sen stämmer, där finns ju bara gamla testamentet, så borde i konsekvensens namn de som redan levt och vi som lever fram till Messias verkligen kommer ha handlat i god tro och således gå ostraffade. Eller hur?)

Vi nordbor har ju gudbevars de senaste generationerna åtminstone sluppit husförhör och medlande präster vid skilsmässor. Till exempel.

Katolikerna är fortsatt hårdare hållna. Påven, den lille reaktionären och hans underpåvar gör allt de kan för att hålla de sina i tukt och förmaning; bannlysning av en doktor och en mamma för en abort på en våldtagen flicka, förbjudna preventivmedel och aborter, slut på HIV med hjälp av avhållsamhet. Det ska vara katolska präster som pratar avhållsamhet samtidigt som den kyrkan betalt hundratals miljoner dollar i ersättning till massor av utsatta pojkar. Ja jisses, som det går till.

Det vi sett hända i fundamentalismens Islam efter att en tecknare på Jyllandsposten ritat en Mohammed i lite parodiska situationer är skrämmande. Vår tryckfrihet och uttrandefrihet riskerar att urholkas. Vi kanske inte vågar trycka och säga det vi vill på grund av vreden hos fanatiskt troende.

Våra dagar i ett starkt troende och repressivt land var allt annat än upplyftande. Har fört massor av samtal vid pooler och frukostbord och all är samstämmiga. Ingen är positiv.

Egypten beskrivs av dem själva som ett av världens säkraste länder och det har sin förklaring i beväpnad militär i stor sett varje gathörn.

Deras militäre president, som våra gubbar inte alls gillade, är över 80, lite senil enligt uppgift och han har suttit på samma post sedan 1975 då han tog över efter Sadat.  Han sitter inte som president av demokratiska skäl. Det finns inga fria val.

Trycket på den enskilde kommer från religionen och militären. Värre kan det aldrig bli.

Man ska be några gånger om dagen och tacka Allah för allt. För att man lever i misär och fattigdom!

Alla gudars vägar är tydligen outgrundliga. Så diffusa är herrens vägar att man inte ska kunna förstå. Det är inte meningen. Man ska bara tro. På det diffusa.

Sen ska man förlita sig till det som förkunnas och hoppas på ett evigt liv. Efter detta. Men förlåt en yngling; är det inte just här och nu vi lever? Lever vi endast för att leva bättre när vi dör? Är det det som är meningen med livet?

”Outgrundliga äro Herrens vägar”, javisst är dom.

Taxigubben Dimitrios i Athens teori var att man med gudar som en del i dramaturgin lätt håller folk i schack.

Bullshit, hade Dimitrios sagt och vi är överens. Helt och hållet.

Ja, inte är det helt glasklart vad man ska tro. Den som bara tror lite kan ju vara med i Lättfiladelfia

Y och Pat är lite ambivalenta i sin tro medan Shirley och denne definitivt är otroende.

För egen del funderar jag på att gå mer in för vår egen gudsaga. Den verkar pålitlig och påtaglig. Ta Tor när han är ute och kör då kan man både se och höra effekterna. Vanliga gudar är mer anonyma tycker jag i alla fall.

I övrigt ser vi så klart bakåt med stor behållning på dessa dagar. Kryssning är gott och behagligt. Turkiet en positiv överraskning, Grekland alltid bra naturligtvis. Pizzorna i Rom är världens bästa som sagt, och nu är vi på väg tillbaka för sju åtta timmar i centrala Barcelona i morgon.

Vi hade med lätthet också haft ytterligare fem dagar kvar som atlantenfolket har… men men när man väl är på väg hem vill man hem. Så är det väl alltid.

Nästa kryssning hoppas vi få göra tillsammans med Bo och Kristen och mycket gärna med fler. Den ska bli något utöver det vanliga… Bo han vet, han har idéer. Och Kirsten.

Nu tackar vi för oss och vi tackar dig som besökt oss på denna blogg…

Tack ska Ni ha för denna gång!