Det var tidig morgon och beckmörkt ute då vi beslöt lämna Fort Myers Beach. Vi hade läst om Sanibel och Captiva, två exklusiva orter på två öar norr om oss och där ville vi se solen gå upp denna fredagsmorgon. (Ingen ute-nattklubb här inte)

Ett gott och intressant val visade det sig.

Första stopp blev fyren på Sanibel. Fyrvaktaren var hemma men sov troligen medan fyren kastade sitt ljus över Golfen. Denna Mexikanska Golf är ju Hurricane-område och på vägen tillbaka upplyste skyltar om evakueringsvägarna mot fastlandet.

De båda öarna är uteslutande bebyggda med låga hus, har inga stora köpcentrum eller ens något egentligt centrum alls. Hit åker man för fiske, cykling och vattensport. Exklusiva lågmälda Resorts smälter väl in i naturen utan stora reklamskyltar och de ligger inbäddade mellan extraordinära privata bostäder.

Längst norrut på Captiva började solen gå upp.

Den tidiga morgonen gjorde att vi var på stranden tidigare än normalt, det gjorde också att vi fick en lång eftermiddagsutflykt till det andra Fort Myers. Den utan tillägget Beach. Man ska ju inte ligga allt för länge i solen, vill ju inte bränna oss.

Fort Myers utan Beach passade oss perfekt. Massor av finfina boenden som lämpar sig att hyra två vintermånader eller tre. Vi får se vad som händer framöver. Januari nästa är ju i stort inbokat. En av oss börjar ju lyfta sitt apanage då.

Nu återstår endast sömn innan vi styr mot Miami. Vi kommer lämna Lighthouse Resort senast klockan sju. Hit körde vi Interstate 75 men kommer välja den mindre U.S Route 41 som går här strax intill. I sin helhet går 41:an som är en State Higway från Miami upp till Michigan. Vi räknar med tre timmar ungefär då den är lite långsammare. Om än kanske något kortare. Bilen lämnar vi på flygplatsen och tar en taxi till Epic.

Vi har trivts som fiskar i vatten här. Gillar ju det allra, allra mesta med Amerika och det amerikanska.

Dock, det är ju nu vår resa egentligen börjar.

NCL Epic och atlantöverfarten är ju anledningen till att vi är här. En av oss har länge närt en dröm eller en önskan om att en gång korsa Atlanten. Nu skall det bli av med ett sprillans nytt fartyg, (okej, ett år gammalt då) på hela 155.000 ton. Mer än 50% större än våra tidigare kryssare.

Bo och Kirsten har ju gjort den överfarteb men nu är det vår tur.

Och inte nog med den spännande överfarten i sig. Vi ska ju också träffa folk från Vejbystrand. Dessa två globetrotters som är på sin jordenruntresa med var sin motorcykel. Karin och Kjell Jansson. Vi kommer sammanstråla ombord i morgon eftermiddag och tillsammans vinka avsked till Miami.

Karin och Kjell blir en ny bekantskap men vi har också ett trevligt par från Illinois som vi ska träffa. Dom med den fina Penthouse-hytten som var med genom Panamakanalen.

Det här ska bli precis hur trevligt som helst!

 

MajLis

7 maj 2011 15:31

Glömde ju rent bort att ni skulle iväg nu!Var på Kastrup i tisdags med Jones och sen har jag jobbat, så nu när jag låg ute och solade på altanen och läppjade en Shandy slog det mig att ni är så långt borta!!Hoppas ni får en härlig resa över Atlanten, den verkar ha börjat bra iaf.
Hälsningar MajLis

 

Dragør

7 maj 2011 22:26

Kom ihåg: 3 vändor vid buffén med 1 timmes intervall innan tutan går då man kastar loss från kajen; det är standardrutin i den här släkten.
Och så kan man ju ta en "morfar" på örat när det är dags för livbåtsdrill. Den kan ni ju vid det här laget.
Ship ohoy!

 

Berit

8 maj 2011 13:37

Hej kära ni!
Det var väl inte så svårt att prioritera,den sköna sängen eller en helt säkert underbar soluppgång med stillhet och ro.Den goa sängen har ni hemma också.Om jag ser soluppgången i Höganäs träder kyrkan fram.Den kan också inge frid.Väljer jag solnedgången har jag den stora pölen--med svenska mått mätt--framför mig.Att kryssa över den tar ca 20 min. En restaurang finns ombord där man kan välja varm korv eller bread and butter.Det går ju att avstå och tugga på de kilon man har.
Nu vill jag att ni njuter ,kopplar av och frossar i alla goda rätter ni har att välja på.
Stor kram från f.Berit

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ja, imorgon är vi hemma och ikväll har vi njutit en ank-middag på Ratskeller i Lubeck. Då tarvas några reflektioner.   Så här vackert är det i en av de många fina matsalarna       Under vår avslutande måltid under valven i rådhuskällaren tack...

När livsandarna är hos oss båda är det fint att komma till gamla hansastaden Bremen. Julmarknaden är stor och innehållsrik, vi träffade många gemytliga och trevliga tyskar på våra stopp bland gluewein och annat.   Dagens lunch på Bremen Ratskelle...

... fick Y en magåkomma och vi körde raka vägen hem.   Inatt i Baskien fick den andre någon form av åkomma. Feber och ont i kroppen. Och lite magont.   Därför kör vi nu mot Helsingborg. Dagsformen får bestämma tid och plats för våra stopovers...

Fenomenet i USA har spridit sig. Finns visst nu överallt. Även här och det gjorde vår lunch 50% billigare. Blev vi lyckliga eller lyckligare av det? Knappast. Men imponerade och belåtna oavsett;    Pumpasoppa med krispiga krutonger och tryffelolj...

Ja, Spanien bjuder stora variationer. Vi är 103 mil norr om Rota och har passerat det fascinerande spanska höglandet igen.  Att det är fascinerande konstaterade vi för en månad sedan på väg söderut. Nu norrut och det har hänt en del under den tiden. ...