Atlantic team

16 april 2009 20:15

Problem, problem!
Vi har fortfarande enorma och oöverstigliga problem härute på Atlanten. Vi kan fortfarende inte bestämma oss för vad som smakar bäst: anka med rödkål och enebärsås, eller New York Sirlon Steak, eller Coq au Vin, eller Mahe Mahe med tartar sås, eller Chicken i gräddsås, eller, eller, eller?
Lösningen är dock enkel - vi tar lite av varje! Vi måste ju upprätthålla och försvara de dansk/skånska mattraditionerna, och äta tills vi spricker. Det kan inte vara så länge till.
På denna kryssnings 5 dag har temperaturen stigit ännu ett par grader; högtrycket förföljer oss, och solen skiner varmt från morgon till kväll. När man blickar ut över horisonten, så kan man tydligt se att den faktisk böjer sig - jorden är rund, och det börjar vi också att bli.
Jag har laddat ner en bok på iPod’en (Markurells i Wadköping) så vid polen behöver man inte ens ligga
och bläddra. Det är bara till att proppa in hörlurarna i huv‘et, luta sig tillbaka och löga, så sköter resten sig själv. Ja, livet kan vara rigtigt hårt ibland - men inte nu!
Här på kryssaren har vi helt apropos träffat ett par från Stockholm, och ett annat från Köpenhamn.
Skeppet är fullt - 3.650 gäster - men bland alla dessa är vi 6 nog de enda skandinaver utöver Chief
Engineer, som är norsk.
När ni kommer till Egypten så kommer ni att träffa rigtigt många, nya vänner. En massa ungar som tigger
om småpengar. “Bakshish” heter det på deras språk. Ju fler ni ger ut, ju fler vill man ha, och ju fler nya vänner får ni. Bra att veta.

So long

Åsa

16 april 2009 20:56

Vad ni har det bra! Av allt ni berättar så måste jag säga att pyramiderna är det som jag allra helst vill se, speciellt från kamelryggen.
Igår var vi och lyssnade på vår E.T för första gången, lika häftigt som med Linn. Antal bpm får ni reda på när ni kommer hem.
Ha så kul med kulturskatterna i norra Afrika.
kram Åsa

Kaiza

16 april 2009 22:20

Nu har jag ju då äntligen hunnit läsa igenom er blogg, som nu börjar få så långa inlägg att jag ju måste tipsa er om att det faktiskt finns företgag som gör bok av blogg:-). Hade väl "vatt nått" va?! Ni kanske till och med kan sälja den som en liten guidebok för kryssare ha ha.
Underbart att se att ni har det så bra!
Efter en härlig påsk så har vi nu landat i en verklighet som är faaaar from yours!!!
Tilde har av okänd anledning bestämt sig att kl 19 är på tok för tidigt att lägga sig. Efter att igår ha prövat div "experttips" utan annat resultat än att hon glatt nynnar vidare på "Lilla snigel" så gav jag upp och satte mig i gungstolen med henne. Om anledningen till att hon efter 3 timmar somnade då var gungstolen eller det faktum att kl var 22 har jag ingen aning om.
Som pricken över i:et så hittade jag idag en fågel som tyckte att vår nya odlingslåda var ett bra ställe att avsluta sina dagar i. Det tyckte inte jag...
Massor massor av kramar från Sjögräsvägen

Yvonne o Bengt

17 april 2009 08:51

Hej på er båda!
Då har även vi luskat ut var ni finns. Vi har som ni kanske kommer ihåg varit i London, det var ju därför vi inte kunde följa med er. Det tog några dagar innan vi kopplade att ni var ute och kruisade igen.
Det märks av bloggningen att ni både har det lugnt och varmt och gott på alla sätt och vis. Ni lär få mycket att berätta när ni kommer hem. Vi ses ju snart. Lycka till med den fortsatta resan. Vi önskar er allt gott.
Hälsar Bengt o Yvonne

Lasse

17 april 2009 09:18

Hej på er ute på haven.
Med Stilla havet som ett färskt minne upplever vi nu både Medelhav och Atlanten på en och samma gång. Många intressanta saltstänkta upplevelser tornar upp sig för en Land..skrona..krabba. Men det ligger naturligtvis fortfarande färska upplevelser kvar från Tokyoäventyret som en ljusglimt under veckans arbetsläger. Bildserier från händelser talar tydligare språk än vad jag kan återge (översättningsproblem),men det totala intrycket är att Tokyoborna lever i någon form av framtidsvisioner i varje fall när det gäller design och teknikska lösningar inom infrastruktur och byggkonst. Att man måste gå i filer för att inte bli nertrampad på perongen är ett känt faktum men att detta sker helt smärtfritt utan ett enda ont ord är en påtaglig anmäkning att ta med hem till lilla Landskrona där det blir högljuda toner bara någon råkar trampa BoIS på tårna. Vi ser fortsatt med spänning fram emot alla era intressanta iaktagelser ute på haven för att sedan hitta paraleller som kan bilda en gemensam nämnare för välståndet. Ha en fortsatt god seglats....hälsar Lasse