Ojojoj, som förstagångare i Rom kan man enkelt konstatera att hela staden är som ett enda stort museum… inte ett hus under 500 år och de flesta ligger väl mellan 1200 och ända bort till jesu tid. Vårt kulturarv Brahehus vid Vättern liknar i jämförelse en helt vanligt funkisvilla och Kärnan i Helsingborg en simpel hörnpelare till vilken liten sidobyggnad som helst.

Kunde man inte sin historia vore det lätt att få för sig att det var här han föddes levde och dog. Jesus. Hela Rom synes vara dedikerat åt gud fader och hans enfödda. Påvar och biskopar, kyrkor och kapell i en aldrig sinande och oändlig rad har gett Rom dess karaktär.

Katolikerna är nog rätt mycket mer ”på” än vi sekulariserade protestanter. Präster i gatuvimlet är lika vanliga som souvenirsäljare. Märkligt. Maffioser och andra vanliga laglösa har det smidigt genom att gå i Mässan på söndagar och få förlåtelse för gångna veckans försyndelser. Praktiskt och väldigt smidigt. Läs fyra Ave Maria-böner och du är lika ren som det där lammet vi pratat om. Katoliker kan!

En som också kan är pizzabagaren på Via Nacionale. Jiises vilken Pizza. Lövtunn och krispig botten med mozzarellafyllning  och Salami på den ena och champinjoner och skinka på den andra. Båda med distinkta smaker av örtkryddor och överlägsna de svenska (??) tjocka sega saker vi köper ibland. Enligt oss måste bara en pizzaälskare vallfärda åtminstone en gång i sitt liv till Rom.

Vi funderar alltså nu på att starta en Pizzeria. Lite sent kan tyckas men vi ska göra våra som de gör sina i Rom: lövtunna med krispig botten.

Lätt påverkade av påsken, petersplatsen och påvens balkong styr vi ny kosan mot andra gudar. De grekiska. Dom e roligare. Lite mer dramatiska. Ta Pallas Athena till exempel som föddes ur den stridbare guden Zeus huvud. Dionyssos ska vi bara inte prata om.

Idag är en dag till sjöss och vi kommer framåt kvällen kommentera era kommentarer. De är så kommentarvänliga att det tar lite tid. Tid vi inte har just nu då frukosten pockar och vi visst sovit lite längre än vanligt. Ses senare idag...

Dagens bild talar för sig själv. En gammal arena där gladiatorerna slogs med varandra och med vild djur... usch...

Rapport från en Hot Tub

Rapport från en skurhink har redan skrivits, det vet ni äldre, men här kommer en fräsch rapport från en 36-gradig bubbelpool  i ett för dagen grått och regnigt medelhav.

Två timmar i bubbelpoolen får dina fingrar bli mjuka, lena och skrynkliga. Det är rätt skönt och en sådan varm pool fylls hela tiden på med nya intressanta människor.

Amerikanarna är ju i flertal, det är redan sagt, men här följer rapporten som styrker det statistiskt. Hör här:

Två Hong Kong-kineser från Dallas som bott fyrtio år i olika stater i USA syns till vänster på bilden. Ett trevligt par som inte heller såg några problem i att även de som fyllt femtio kan åka vattenrutschbana.  Hon åkte och han stod beundrande och såg på. Dom hade bott i en mängd stater men trodde sig nu fastnat i Texas.

Från Texas är också våra nya vänner från incheckningskön igår, Niel och Cal. Han är Niel och hon är Cal, han stavar inte som han Armstrong ni vet, han som gick av på månen först. Dom var inte med i bubbelpoolen. Att de är från Texas är anledningen till att de dyker upp här och nu.

En ganska ung fru från Cumberland, England och hennes dotter stod ut en halvtimma och försvann sedan i ösregnet som en avlöning i januari. Trevliga öppna människor. Verkar det inte som om just folk som kryssar är både öppna och trevliga och dessutom både spirituella och har humor? Jo, det tycker vi. Den unga frun med dotter syns inte på bilden då de schappade innan den togs.

En väldigt ung och för en vecka sedan nyutexaminerad amerikanska från Kalifornien blev nästa trevliga bekantskap. St Luis de Obispo bor hon i och har fått jobb som nyhetsreporter på en lokal radiostation. Den där ligger väldigt nära Cayookes som vi stannade i under bröllopsresan 2004. Guess if det blev trevliga resonemang kring det.  Och kring den svindlande kustvägen mellan San Fransisco och Los Angeles. Hennes föräldrar hade tagit med henne på denna kryss efter avslutade studier. Pojkvännen läser till arkitekt och hon vill flytta till Europa. Han med vad det verkar. Hon är den blonda till höger och den blonda till vänster om henne är den blonda ni alla känner. Hon, reporterns karriärmål är anställning hos CNN. Gärna utomlands. Minns när man va ung, då låg hela världen öppen, elller hur?

Ser där hur ett par timmar i behaglig värme och några drinkar kan innebära trevliga möten människor emellan. Trevliga diskussioner kring stort och smått och vi kan som tidigare konstatera att amrissarna är lätta att ha att göra med. Det samma gäller för dem från Cumberland, England och utflyttade Hong-Kong-kineser.

Nu blir det Prime Rib i Cagney´s Steakhouse…

ps. vi saknar vår kryssningsvänner från Cape Horn; Y saknar Elsa från babbel i bubbelpoolen och Eva som shoppingpartner medan J saknar Jan och Lennart som goda samtalspartners över ett stilla glas öl eller vin... hehe... eller hur man nu skriver ett småleende i dessa internettider...

Väl ombord spektakulära Norwegian Jade (det nyaste, modernaste och mest fashionabla fartyg vi varit ombord på) fick vi en i allt trevlig långfredag. Förr var ju den dagen ofta en pina men inte numera. Tack gode gud för det.

Eftermiddagen ägnades att upptäcka båten och alla faciliteter; Termalbadet, teatern, de tolv restaurangerna, gymmet, barerna, casinot, dans- och musikställena. Lunchen en fantastisk buffé och middagen bestod som sig bör av påskalamm av yppersta kvalité. Allt snack om att lamm smakar kofta härrör från forna dagar då man åt gamla tackor som passerat bäst-före-datum, vilket var det samma som då fertiliteten försvann . Det har nu blivit en vandringssägen bland folk som har det som ursäkt för att slippa äta lamm.  Detta underskattade smakrika kött.

Amerikanerna dominerar i antal och det bådar gott då det alltid blir livat och glatt där de är i närheten.

I gårdagens Barcelona tog vi det säkra före det säkra och tog Las Ramblas från början till slut, eller halvvägs åtminstone. En saluhall vi aldrig sett maken till (fisk och frukt och kött och choklad och allt däremellan), vällagad kanin till middag och så lite stapplande spanska med inkastare, servitörer och taxigubbar.

Påskaftons morgon är mulen och grå och regnet hänger i luften men då det hälsosamma Termalbadet med panoramautsikt på tolfte våningen kommer det bli ett skönt ställe att spendera några timmar i. Som trogna NCL-kryssnare är vi inviterade att träffa Kaptenen och hans kryssningsvärdar och sen finns ett fullspäckat program om man orkar och vill. Idag är det bland annat Cha Cha men vi väntar nog in Line Dance istället.

Det här är Freestyle; här gör man vad som faller en in, precis när det gör det. Äter, läser, vilar eller vilar, läser och äter. En del joggar, promenerar, och gymmar, andra sitter och sover , ser film eller som sagt  man gör det som faller en in.

I morgon ska vi hälsa på Påven i Rom. Han har nog rätt mycket att stå i, i dessa påskatider.

Påsken 2009 önskar vi ska bli en glad och god påsk för oss alla. Var och på sitt håll, var och en i sitt sällskap. Våren är ju här med både värme och sol. Visst är det jättepositivt med den globala uppvärmingen.

Påsk på skilda kontinener: Karringers är i Tokyo och Hansons i Florida fvb till London med "Independence of the Seas" från Royal Caribbean. Den du, det är också en kryssning värd att uppleva. (Den 13 april hörs vi, Bo och Kirsten ombord var sitt kryssningsfartyg. Ert i Atlanten, vårt i Medelhavet.)

Våra kryssningskompisar från Cape Horn tillönskas en särskilt Glad Påsk för övrigt. Det gäller så klart även alla andra som råkat hamna på denna lilla anspråkslösa blogg.

Uppmaningen om att kryssa med oss den 10 april från Barcelona antogs enhälligt av ingen. Vi reser därför ånyo på egen hand och då vi trivs gott i varandras sällskap kommer vi inte ha några problem att njuta denna medelhavskryss. Och vi ser så klart fram emot lata, intressanta, roliga och spännande dagar.

Vi fortsätter med Norwegian Cruise Lines och deras Freestyle Cruising. Denna gång heter fartyget "Jade" och ni ser henne ovan. Rutten ser ni minsann också. Den är helintressant; var annan dag till havs passar oss utmärkt. Då får man gott om tid för att göra precis ingenting. Hur mycket detta är kommer kommande inslag att vittna om. Stoppen är högintressanta. Kairo till exempel skall bli kul. Det finns visst pyramider i Egypten sägs det. Dom ska vi kasta extra ögon på. Och sen tar vi bild på första bästa kamel som kommer i vår väg.

Men först ska vi ramla runt på Las Ramblas i Bracelona. Det sker i morgon efter att SAS tagit oss dit. Tapas blir det säkert och så får vi rådbråka vår spanska. Det ska bli kul. Si si, senioras senores y senoritas!!!

Det är med stor tillfredsställelse vi noterar att detta lilla anspråkslösa hörn av webben under dessa två veckor blivit en plats för tankar kring det mesta; världsaltet, existensen, de Malleganska molnen, funderingar kring pottstrejk, klampande i trappor och allehanda reflektioner kring tid och rum och rymd och avstånd.

Vi på dagens bild tackar er alla som bidragit till dynamiken i denna resedagbok. Vi tackar för allt vänligt deltagande! (heter det så). TACK ALLA NI…

Tror inte vi är redo för en begåvad sammanfattning av dessa två veckor redan nu. Allt behöver nog sjunka in under ett styck tid. Konstateras kan dock att sättet vi rest på och resmålet/en vi besökt har ur vårt perspektiv varit perfekt. Det är lugnt och civiliserat, det ger total avkoppling, man träffar nya trevliga människor, upplever nya intressanta platser, man äter det bästa tänkbara (vad äter kungar egentligen) och så umgås man. Med varandra. Och med andra.

Denna resedagbok tar nu en liten och kanske välbehövlig paus och återuppstår den tionde april.

Vi landar på Kastrup med Air France 1050 kl 17.20 den 20 januari… och sticker igen med SAS till Barcelona den 10 april…

Nu börjar vi angeläget se fram emot att träffa er alla igen; Barn, svärsöner, barnbarn, bröder, svägerskor, brorsbarn, sambor, fastrar, vänner och bekanta och alla andra.

Vi ses – det tycker vi ska bli mycket trevligt

Elsa blev 70 igår! Det kunde vi på förhand varken tro eller veta men tack vare eller på grund av hennes och Jans söner blev vi informerade. Det informationen tog vi till oss i flykten, förvaltade den och sen ledde det ena till det andra och till slut satt vi alla i svenskkolonin i Observation Lounge på 12:e våningen och tillönskade henne våra hjärtliga gratulationer.

Vädret är fortsatt mulet och lite regnigt. Synd för Lennart och Eva som åkte på en scenarisk sensation i Anderna. Lennart är storfotograf och grafiker. Inte fd tryckare som vi tidigare uppgivit. Beklagar detta..

Puerto Montt har en fiskehamn, Angelmó, som kombinerar shopping (gudbevars) med landning av fisk, restauranger och en saluhall av sällan skådat mått. Fisk i alla former och skaldjur av alla slag och i massor, frukt och grönt och hemystade ostar. Absolut fantastiskt, Åk dit när ni kommer till Puerto Montt nästa gång. Det är en uppmaning vi inte backar från.

Vi åt lunch där, Yvonne och jag.

Stället var verkligt genuint och inte stort men det blev en väldigt god och uppsluppen stämning då två mexikanska damer, ett australiensiskt par från Perth och vi kom i slang. På bruten spanska och vinglig engelska kom vi gott överens och önskade varandra till slut en fortsatt trevlig resa. Australiensarna är på vårt skepp medan mexarna seglar med Celebrity Cruise. Goda skratt och mycket trevligt. Bilder finns.

Dagens bild visar de 35 ostron som serverades till lunch och som på menyn kort och gott beskrevs som ”Ostron”. Alla dom tillsammans med bröd och en flaska Chilensk Chardonnay gick loss till det facila priset av USD 20.

Superbilligt tyckte vi. Där är vår uppfattning och den delar vi.

Sen delar vi en stilla undran om hur det går för Kaiza med hennes inskolning på dagis. Tilde är vi inte oroade för men hur går det för den lilla mamman. Klarar hon sig bra timmarna utan sin lilla bäbis??

I Buenos Aires och i alla hamnar förutom Stanley på Falklandsöarna har det visat sig att hundar verkar ha ungefär samma ställning som kor i Indien. Överallt byrackor. Inte särskilt renrasiga men lugna och timida. Men ack så skabbiga. Dom fnattar sig och ser inte helt fräscha ut. Men dom kanske är lite heliga. Vem vet.

Däremot är chilenarna ett mycket tillmötesgående och vänligt folk. Precis som argentinarna för övrigt. Här blir man inte överfallen av lismande och påträngande försäljare och envetna inkastare.

Ett fint stopp och en intressant dag vädret till trots.

I morgon skall vi samla tankarna, koppla av på vår sista dag, packa vårt gepäck och säga Hasta la Vista till våra kryssarvänner

Kanske var Evert Taube även här någon gång. I Denna lilla chilenska by vars namn nästan är längre än dess Avenida Grande och som endast har 1442 glada invånare. Den fungerar nog mest som hamn för containrar och är därför varken lika vacker eller intressant som namnet kan få en att tro. Vägarna bar mest därifrån.

Vi är på 41 breddgraden och alltså vid Roaring Forties och vädret är sällan soligt och stabilt inte ens nu i högsommaren. Tio, tolv grader, regn och blåst… nästan så man känner igen sig.

Naturen vild och bergig med snötäckta toppar som vi nu vant oss vid.

Taxin tog oss till grannbyn som hade såväl café som affärer. Våra små kommer få var sin fin likadan docka. Dom är som vore dom nästan på riktigt. Dockorna. Byn var enkel, genuin och ganska mysig. Enkla bostäder, vackra granar och massor av rosor.

Fiske verkar vara huvudnäringen och dagens bild visar ett urval av de båtar man använder.

Det är torsdag idag och vi börjar inse att även denna tur har sitt slut. Det kommer lite väl hastigt. Puerto Montt blir sista stoppet i morgon och därefter har vi en dag till havs sen är kryssningen oåterkallerligen över. Då väntar ett hastigt besök i Valparaiso och Santiago de Chile. Det ska bli trevlig men sen kommer vi hem! Rika på intryck och upplevelser och med nyfunna vänner som ska besökas.

Ikväll ska vi uppvakta nästa jubilar i kolonin. Elsa fyller och då hennes och Jans väskor fortfarande är puts väck har vi köpt en ny liten väska till henne. Där i kan hon packa vad hon vill, till exempel den nyinköpta lilla saxen och sedan kanske skänka väskan till ett barnbarn. Den är nämligen liten och mer symbolisk. Micky Mus-bilden på den kanske inte heller är hennes motiv.

Hälsningarna från hennes familj kommer vi med glädje att högtildigt överlämna klockan 18.30 prick (22.30 svensk tid) då vi är inviterade på ett glas bubbel. Alla ögon kommer garanterat inte vara torra... inte Elsas i alla fall.

I Bårslöv fyller Gittan år och vi sänder henne våra gratulationer och tankar här och nu!

Vi hälsar familjen Dunder Forslin i Bjuv att era kära föräldrar garanterat kommer få er hälsning. Nu vet även vi att Elsa fyller i morgon. Det skall uppmärksammas. På ett eller annat sätt.

Hur Åsa uppfattade morgondagens stopp var inte helt fel... köpa en bok. Vi ska nämligen lägga till i Puerto Chacabuco i Chile